alex the great

Jag är nu tillbaka på Bali sedan ett antal dagar och hittills har jag hunnit med att köra vilse tre gånger då jag letat efter ett och samma köpcentrum. Då jag återvände till Bali insåg jag att jag inte orkar åka upp de 100 m. till Internetcaféet varje gång jag vill kolla mailen/facebook/prata med familjen så jag beslutade mig för att skaffa internet hemma.

Detta var lättare sagt än gjort. För att skaffa internet gäller det, till att börja med, att veta var man kan skaffa det. Jag började fråga runt och fick mest nervösa huvudskakningar som svar. När jag till sist mötte en människa som var vettig nog att prata en gnutta engelska så hänvisade han mig till ett köpcenter som heter RIMO där de bara säljer elektronikprylar. Med stor förväntan hoppade jag på min racerbike och gav mig av. Detta resulterade dock i en timmas förgäves sökande efter detta förbannade köpcenter. Då hungern blev för stor åkte jag hemåt för mat för att sedan ge sökandet ett nytt försök. Än en gång slutade det med att jag sökte i en timma utan att hitta. Observera att jag otaliga gånger under resans gång frågade människor efter vägen. Alla var hjälpsamma nog att peka i olika riktingar. Olika, as in alla pekade åt skilda håll. När det blev mörkt gav jag upp hoppet igen och åkte hem och sov, fortfarande internetlös.

Igår var jag redo att ge det ett nytt försök men tänkte att jag skulle vara lite smart och använda mig av Google Maps. Vid en närmare titt på kartan gav det mig inte mycket mer upplysning än alla människors pekande åt olika håll. Denpasar är inte en lätt stad att hitta i. Efter ytterligare en timma hittade jag trots allt och det visade sig att jag passerat RIMO flera gånger. Jag skulle nog vilja kalla köpcentret för RCT (som det står på byggnaden) och inte RIMO, som det verkar kallas i folkmun... Hur som helst så hittade jag i alla fall dit, hittade in och hittade till och med stället som säljer "donglar". Så efter mycket om och men så har jag nu internet HEMMA! Det är faktiskt ganska snabbt, om man jämför med vad jag haft för uppkoppling de senaste sju veckorna (inget emot vad vi har hemma, but still).

På tal om sju veckor, det är nu så lång tid jag varit hemifrån. Det har gått så ofantligt snabbt att jag inte vet om jag vill komma hem 'redan' i januari... Vi får se. Anyways, efter dessa veckor har mitt 'svensk-mat-abstinens' utvecklats till ett riktigt craving och jag passade på, då jag var i Kuala Lumpur, att åka hem. Eller till IKEA i alla fall. Där inhandlades kaviar, Marabou-choklad och Ballerinakex och jag uppslukades av den svenska atmosfären. Det kändes nästan som att vara hemma. Dessutom ser IKEA ut likadant som hemma så jag skulle nog kunna hitta där inne lika bra som back home.

Home away from home

Ytterligare en sak jag längtat efter är SUSHI. När jag är hemma äter jag det minst en gång i veckan och här på Bali har jag inte hittat något ställe som serverar det. Efter mina tre timlånga turer runt om Denpasar hittade jag dock en billboard som promotade sushi och det fanns på hela tre ställen! Jag begav mig därför ner till Kuta för att leta reda på den japanska delikatessen och fann det så fort jag kom dit. Lyckan var gjord! Efter att ha sett prislappen fick jag dock en smärre chock men med tanke på världens craving så blundade jag för den tills det var dags att betala. Kan i alla fall säga att det var den bästa sushin jag ätit i heeeela mitt 21 år långa liv.

Innan jag lämnade Tioman Island firade vi som sagt min födelsedag. Dagen innan hemfärd bjöds det på BBQ hos härliga Fisherman Divers. Det visade sig också att två vänliga själar varit och införskaffat varsin tårta for moi. Alla som ville, och inte ville, käkade tårta tills den sprutade ur öronen på oss. Men gulligt var det i alla fall.

 

Happy birthday to me x2

 

Bildkvallen är kanske inte den bästa men you get the point. Nu är det i alla fall dags för mig att hoppa i bikinin och bege mig mot stranden i Sanur. Ska försöka beställa jus jeruk istället för jus jerapah den här gången. För några veckor sedan försökte jag mig på att visa mina indonesiskaskills då jag skulle beställa apelsinjuice. Det slutade med att jag försökte få dem att göra giraffjuice.